- ett policydokument som beskriver en pedagogisk inställning vi valt att följa på Källskolan
- Källskolans arbetssätt
Källskolan har sen starten 1991 arbetat allmänpedagogiskt utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv och behandlingsmässigt utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. (J.m.f. handlingsplan ”Elevvård”).
En arbetshypotes
Efter c:a 10 års arbete myntades lå 2001-2002 arbetshypotesentesen ”det som är bra för ett barn med speciella behov i synnerhet är också bra för alla andra barn i allmänhet”. 10 år senare, vt 2011, utrycker vi det hela något mer nyanserat, dvs ”det som är bra för ett barn med speciella behov i synnerhet, kan även i allmänhet vara bra för de flesta andra barn”.
Denna hypotes visade sig snart sammanfatta startårens pedagogiska insatser på ett relevant sätt – samt kom dessutom att bli en ”språngbräda” till nya pedagogiska insikter och resultat.
Stämmer hypotesen?
Ja, efter ytterligare 10 år har vi många goda erfarenheter som styrker tesen. Tyvärr har vi inte vare sig haft resurser eller tid att göra en regelrätt studie på detta, men skulle gärna ställa upp i samarbete med något lärosäte om möjligheten erbjöds. Rykande aktuell hjärnforskning, tex de rön som de världsledande forskarna, professorerna Kurt Fischer och Christina Hinton från Harvard I USA, presenterade i en föreläsning i riksdagen den 11 maj 2011 anordnad av Rifo och Vetenskapsrådet, visar på att häpnadsväckande upptäckter om hjärnans funktion på just barn med funktionsnedsättningar kan vara nyckeln till såväl morgondagens pedagogik och i ett större perspektiv, morgondagens skola. Där ställdes tex frågorna: ”Tar skolan tillräcklig hänsyn till hur barns hjärnor fungerar? I vilken utsträckning används nya forskningsrön när läroplaner skrivs om och skolreformer planeras? Hur kan vi överbrygga glappet mellan forskning och skola” ?
När arbetshypotesen blir stilbildande
Källskolans hela personalgrupp och inte bara den elevvårdande/specialpedagogiska enheten, försöker sen 2001 att - efter bästa förmåga - följa denna pedagogiska inriktning. Detsamma gäller givetvis hela den elevvårdsstrategi som finns beskriven i handlingsplanen ”Elevvård”. Detta är på ett sätt en mer krävande hållning än den som vanligen förväntas av en genomsnittlig pedagog/personalgrupp på en skola. Det kan i praktiken innebära att personalen på sin ordinarie arbetstid/förtroendetid förväntas ta del i ett pedagogiskt samråd som kan ta många timmar – gällande en enda elev. Å andra sidan kan det en annan gång vara lättare, eftersom ett nyupptäckt pedagogiskt perspektiv kan underlätta för många andra elever och i förlängningen också för läraren.
Referens från den kristna traditionen
Ytterligare referenser till denna pedagogiska hållning finns att hämta i den kristna traditionen och eftersom Källskolan är en konfessionell, kristen friskola får detta också anses vara relavant i sammanhanget.
Jesu radikala syn på det som är annorlunda, utanför, ”ett undantag”, behövande, etc. kommer klart till uttryck i hans utsagor:
- … det Ni har gjort för en av dessa mina minsta det har Ni gjort för mig…
- … den sista ska vara den första… och den första ska vara den sista….
Fortbilningsinsatser
Ovan, i korthet beskrivna, pedagogiska förhållningssätt kräver stor skicklighet, mycket tålamod och hårt arbete. I den process som detta medför reses också många frågor. Under lå 03-04 blev Källskolans personal på olika sätt tränade av bla specialpedagogen Wern Palmius, i att:
- formulera dessa frågor
- individuellt och gemensamt söka positiva lösningsstrategier
- se det individuella barnet
- bättre förstå individ- och grupprocesser.
Nuvarande arbetssätt.
Envist har skolan sen vi startade att arbeta på detta sätt hållit fast vid denna inställning. Med åren har vi inte blivit mindre övertygade att det är mycket fruktbärande att arbeta utifrån dessa principer och även om vi inte standardiserat någon metod omkring detta kan det ändå sägas att förhållningssättet och inställningen i allra högsta grad fortfarande är levande.
Variabler, icke rangordnade, som styr det specialpedagogiska arbetssättet och som skolan under den nya läroplanen Lgr-11, arbetar utifrån:
- Kunskap om hur regelsystemet ser ut, vilka kunskapsmål som gäller och hur kriterierna för betygssättning ser ut, etc
- Ämneskunskap och ämnesbehörighet
- Kunskap om den enskilde eleven
- Kunskap om elevens eventuella funktionsnedsättning
- Pedagogens syn på lärande och kunskapsutveckling
För Källskolan den 24 oktober 2011
Bo Nyberg, rektor
